Som arbetsgivare ansvarar du för att undersöka, bedöma och åtgärda riskerna i arbetsmiljön. En riskbedömning innebär att avgöra hur allvarlig en risk är genom att väga samman sannolikheten för en händelse med dess konsekvenser.
Varje bedömning och tillhörande handlingsplan ska alltid dokumenteras skriftligt. Dokumentationen visar vilka risker som finns, hur allvarliga de är och vad som ska åtgärdas.
Kort sagtEn riskbedömning av arbetsmiljön görs i fyra steg: undersöka arbetsmiljön, bedöma riskerna, åtgärda och kontrollera. Väg samman sannolikhet och konsekvens för att avgöra varje risks allvarlighetsgrad, åtgärda enligt en skriftlig handlingsplan och kontrollera resultatet. Arbetsgivaren ansvarar för arbetet och genomför bedömningen i samverkan med skyddsombud.
Steg för steg: från inventering till riskmatris
En riskbedömning börjar med att du undersöker arbetsmiljön för att hitta befintliga faror, och avslutas med att du graderar hur allvarlig varje risk är. En risk är sannolikheten för att en farlig händelse eller exponering ska inträffa och konsekvenserna i form av skada eller ohälsa. Riskbedömningen är själva steget där du bestämmer hur allvarlig risken är.
Innan du kan gradera riskerna behöver du ett gediget underlag. Samla in rapporter om tillbud och olyckor, mätresultat samt synpunkter från medarbetarna som utför arbetet. Deras erfarenhet fångar faror som inte alltid syns vid en skrivbordsgenomgång, såsom återkommande riskmoment eller smygande belastning.
- UndersökSamla in underlag om arbetsmiljön från tillbud, olyckor, mätningar och samtal med medarbetarna.
- Lista riskfaktorerSkriv ner riskerna uppdelat på fysiska, organisatoriska och sociala faktorer.
- BedömVäg samman sannolikheten för att något händer med konsekvenserna om det sker.
- GraderaPlacera varje risk på en nivå, till exempel låg, medel eller hög.
Så samlar du in underlaget
Dela upp riskerna i fysiska, organisatoriska och sociala faktorer så att inga områden missas. Fysiska risker kan omfatta buller, kemikalier eller tunga lyft. Organisatoriska risker rör bemanning, arbetstakt och otydliga krav, medan sociala faktorer handlar om samarbetsklimat och ensamarbete.
Ett vanligt misstag är att hoppa över inventeringen och gissa riskerna utan underlag. Då bygger graderingen på antaganden, vilket gör att bedömningen brister i tillförlitlighet. Underlaget binder samman undersökningen med själva graderingen så att prioriteringen vilar på faktiska förhållanden.
Metoder för att värdera riskernas allvarlighetsgrad
Allvarlighetsgraden bestäms genom att väga samman sannolikheten för att en händelse inträffar med konsekvenserna av den. Denna sammanvägning avgör vilka åtgärder som krävs och hur de ska prioriteras. En händelse med låg sannolikhet men livshotande följd kan prioriteras högt, liksom en lindrigare händelse om den inträffar ofta.
Vid enkel riskklassning delas riskerna in i nivåerna låg, medel och hög. En låg risk kan åtgärdas vid behov, medan medelstor risk åtgärdas så långt det är rimligt. Hög risk ska åtgärdas snarast, och vid mycket allvarlig risk krävs åtgärder innan arbetet får utföras.
| Riskklass | Behov av åtgärd |
|---|---|
| Låg | Eventuell åtgärd |
| Medel | Åtgärdas så långt rimligt |
| Hög | Åtgärdas snarast; mycket allvarlig risk åtgärdas innan arbetet utförs |
När riskerna är många eller komplicerade räcker sällan tre nivåer för att skilja dem åt. Då används en femgradig riskmatris där konsekvens och sannolikhet skattas var för sig på en skala 1–5 och multipliceras. Det ger ett riskvärde mellan 1 och 25, vilket underlättar rangordningen av risker som annars verkar likvärdiga.
Välj enkel klassning vid få och tydliga risker, och en matris när du behöver prioritera bland många faror. Ett vanligt misstag är att genomföra bedömningen ensam. Då speglar riskvärdet endast en enskild persons uppfattning om sannolikheten. Väg i stället samman flera medarbetares erfarenheter så att bedömningen speglar hur arbetet faktiskt fungerar i vardagen.
Att ta fram proportionerliga åtgärder med tydligt ansvar
Risker ska i första hand tas bort eller minskas vid källan, och personlig skyddsutrustning är den sista utvägen enligt åtgärdstrappan. Det innebär att du först undersöker om faran kan elimineras helt, exempelvis genom att byta ut en kemikalie eller bygga bort ett farligt moment. Om det inte är möjligt minskas exponeringen med tekniska lösningar eller ändrade arbetsrutiner innan personlig skyddsutrustning väljs.
Denna prioritering är avgörande eftersom personlig skyddsutrustning endast skyddar individen och kräver att utrustningen används korrekt. En fast avskärmning eller ett ersatt ämne skyddar däremot samtliga medarbetare i miljön. Prioritera de allvarligaste riskerna först så att kritiska faror hanteras utan dröjsmål.
Åtgärder som inte genomförs omedelbart ska dokumenteras skriftligt i en handlingsplan. Där ska det framgå när varje åtgärd ska vara klar och vem som ansvarar för genomförandet.
Skyddsombud har rätt att delta vid planering av åtgärder och upprättande av handlingsplaner. När skyddsombudet medverkar tidigt får du en praktisk granskning av om åtgärderna är rimliga och tillräckliga. Med ett strukturerat arbetssätt kan du omvandla utvärderingar till konkreta åtgärder där ansvar och tidsfrister kopplas till varje insats.
Uppföljning och revidering av genomförda riskbedömningar
Genomförda arbetsmiljöåtgärder ska kontrolleras så snart som möjligt för att verifiera att den avsedda effekten uppnåtts. En åtgärd som verkar ändamålsenlig i teorin kan visa sig otillräcklig i den dagliga verksamheten. Kontrollen visar om risken faktiskt har minskat eller om andra problem har uppstått i stället.
Om en åtgärd inte gav avsett resultat, eller ledde till nya risker, behöver du göra en ny bedömning av momentet. Riskbedömningen är en kontinuerlig process där uppföljningen regelbundet leder tillbaka till nya undersökningar.
- Kontrollera att åtgärden gett avsedd effekt
- Gör ny bedömning om nya risker uppstått
- Följ upp hela arbetsmiljöarbetet årligen
- Revidera inför planerade förändringar
- Dokumentera uppföljningen vid tio eller fler anställda
Arbetsgivaren ska följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet minst en gång per år, och resultatet ska dokumenteras skriftligt om verksamheten har tio eller fler arbetstagare. Den årliga genomgången syftar till att granska hur väl rutinerna fungerar i sin helhet och fånga upp eventuella brister.
En riskbedömning ska göras i förväg inför planerade förändringar i verksamheten, till exempel omorganisation, lokalbyte eller inköp av ny maskin. Genom att planera in den årliga uppföljningen vid en fast tidpunkt minskar du risken att viktiga moment glöms bort i det dagliga arbetet.
Standardiserade mallar och checklistor i ett digitalt verktyg
En riskbedömning och dess handlingsplan ska alltid dokumenteras skriftligt, oavsett hur många arbetstagare verksamheten har. Standardiserade mallar underlättar arbetet genom undersökning, gradering och åtgärder så att inga steg eller uppgifter om ansvar och datum utelämnas.
En gemensam mall gör dessutom att bedömningar blir jämförbara över tid och mellan olika avdelningar. När alla använder samma skala går det att följa hur arbetsmiljön utvecklas och var behoven är som störst. Ostrukturerade underlag i varierande format försvårar däremot en samlad överblick av verksamhetens risker.
PRO24 Utvärdering
Modul för riskbedömningar, revisioner och säkerhetsinspektioner. Hjälper företag att identifiera och hantera risker, genomföra säkerhetsronder och följa upp verksamhetens resultat med konkreta åtgärder och tidsfrister.
- Bedömning av risker och möjligheter
- Revisioner och säkerhetsinspektioner
- Färdiga och anpassningsbara utvärderingsmallar
- Automatiska riskmatriser och visualisering av risker
- Ansvarsfördelning och uppföljning av korrigerande åtgärder
14 dagars kostnadsfri provperiod
PRO24 Utvärdering är en modul för riskbedömningar, revisioner och säkerhetsinspektioner med färdiga mallar, automatiska riskmatriser och uppföljning av korrigerande åtgärder. Ett digitalt verktyg knyter samman bedömningen, matrisen och handlingsplanen i ett sammanhängande flöde. Varje identifierad risk följer med som en aktiv uppgift tills åtgärden är slutförd och kontrollerad.
När du utvärderar digitala verktyg bör du fråga leverantören hur en observation kopplas till ansvarig person och tidsfrist. Den kopplingen avgör om beslutade åtgärder verkligen genomförs eller riskerar att bli liggande. Inför en riskbedömning vid förändring behöver du kartlägga vad förändringen består av, var den ska genomföras och vilka arbetstagare som berörs innan ändringen genomförs.
Ett gemensamt system för mallar, riskmatriser och handlingsplaner ger en tydlig överblick över verksamhetens arbetsmiljöåtgärder. Du ser omedelbart vilka bedömningar som är klara, vilka insatser som pågår och vem som ansvarar för respektive punkt. Hos oss kan du prova PRO24 Utvärdering för riskbedömningar för att samla utvärdering och uppföljning i ett och samma system.
Vem är ansvarig för att riskbedömningar görs?
Arbetsgivaren har huvudansvaret för att undersöka, bedöma och åtgärda riskerna på arbetsplatsen. Genomförandet sker i samverkan med skyddsombud och de medarbetare som berörs av arbetet.
Måste skyddsombud vara med vid riskbedömning?
Skyddsombud har lagstadgad rätt att delta när åtgärder planeras och handlingsplaner upprättas. Deras medverkan bidrar till att insatserna anpassas efter den praktiska vardagen.
Vad är skillnaden på riskanalys och riskbedömning?
Analysen kartlägger och beskriver de faror som förekommer i verksamheten. Riskbedömningen avgör hur allvarliga farorna är genom att sammanväga sannolikhet och konsekvens. Analysen ger underlaget, medan bedömningen fastställer risknivån.
Vad ska ingå i en riskbedömning?
Dokumentationen ska redovisa de upptäckta riskerna och en värdering av deras allvarlighetsgrad. Till detta kopplas en handlingsplan som specificerar åtgärd, ansvarig person samt tidsfrist. Bedömningen och handlingsplanen ska alltid upprättas skriftligt oavsett verksamhetens storlek.
När ska en riskbedömning göras?
Riskbedömningar ska genomföras regelbundet inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. De ska även göras i förväg vid planerade förändringar, såsom lokalbyte, maskinbyten eller omorganisationer. Det gör att eventuella faror kan förebyggas innan ändringen träder i kraft.
Testa PRO24 Utvärdering kostnadsfritt i 14 dagar
Gör riskbedömningar, revisioner och uppföljning av åtgärder i ett flöde med färdiga mallar. Prova gratis i 14 dagar.